en singelbögs bekännelser.

singellivet suger ibland.
saknar den där känslan av att vara nykär och bara känna lusten att smsa utan anledning och att ha ett foto på kylskåpet som värmer hela mig.
singellivet är nedrans ensamt.
tur att man är i bjärnum och får kärlek av vännerna!
allt är kanon och jag är super bäst :)

major update

okej, vad kan jag säga.
Bjärnum är en fantastisk stad.
älskar alla i klassen och allt är kanon.
men som jag är så får jag ibland mina dips.
just nu är ett sådant.
då måste jag få vara själv.
reflektera och ta det lungt..
och framför allt skriva av mig.
igår.
då firades min födelsedag i sommarstugan.
och det var otroligt mysigt.
fick en fin fin ring, en fatboy och bra hemmagrejer som knivar etc.
sedan åkte hanna, anna, issa och jag in till götet för att gå på gossip.
det var jätte mysigt men jag kände mig så fruktansvärt malplacerad. 
som att jag inte alls hörde hemma.
vet inte var det var. vart nog bara att jag var trött.
sen kom en sjukt söt kille som jag började flörta med. sedan insåg jag att han var big taken ut av en av mina vänner.
Men min vän har vart i ett förhållande i 3 år och har vart förlovad.
borde det inte stå om sådant i tidningen ?
big gay split up!
men det sjuka var att den killen typ flörtade med mig något så sanslöst.
han kollade in mig och han slängde pussar (ja jag vet om att det är 2009, och inte 1995), höll min hand.
är sådant inte värt något längre?
är ingeting heligt?
efter det blev jag helt slut och tråkig och ville bara hem.
men vi hann inte med 2 tåget så jag kom hem med 3 tåget och somnade vid halv 5.. inte alls behövligt!
okej, dags att dra igenom min jobba period.
varför känner jag såhär ibland?
att jag bara blir ledsen när allt är så jäkla bra.
kan det vara singellivet?
tror det.
jag behöver sjukt mycket närhet nu.
med klassificationen man.
someone to hold. someone to neat.
gah, i min värld är det inte "gay, straight or taken" det är "gay, taken and weirdos".
oh vad jag längtar hem till bjärnum!
till folket. vi har hälsodag imon.
men jag funderar på att sjukanmäla mig.
behöver sova och öva sång.
vi får se!
oh nu börjar det kännas bättre. nu när man får det lite svart på vitt.
ska nog ringa mamma och be henne hämta mig och komma ut... till stugan.
gud. förlåt alla för detta major burst out. men ingen kommer få reda på det. för det ligger i min hemliga blogg.


RSS 2.0