FrankLondon

har unnat mig själv den bästa tiden i mitt liv,

sista Bjärnumstiden!

dear lord!

lätt det bästa året i mitt liv!

har mött några jag vill ha kvar i mitt liv tills jag ligger i en vit stor kista

(yes people, jag tänker vara ljungfru in i det sista som en protest mot det stjärntecknet, har ni astrologer någon aning om hur jobbigt det är att förklara för andra barn att man inte kan rå för att man är född i ett extremt kvinnligt tecken när man är pojke)

här kommer året i en snabb resumé:

börjar i en stor ring (något som vi insåg snabbt är att vi är dåliga på att göra "sköna ringar")

sedan börjar tanten berätta om hur läsåret ser ut och så får vi alla presentera oss, två namn som alla reagera på var Pull och Pungen... no wonder? vi kör vidare och snart kommer Thomas med sin fantastiska variant på Thomas thomas thomas.. Och Markus sätter Helena på plats med sin "men så tar vi och kör dom där, och dom där. och den där. och dom där..!" tiden rullade på och the new guy kom, slog sig ner, kvinnorna såg hans armar och skugga kastades över Arvids vackra armar. Iaf, TP-1 redovisningen kom av stapeln och första familjebanden knöts, Markus, jonna och jag blev en liten märklig familj med hela grupp C. vi lallade vidare, med stormsteg förbi micktekniker, röst och tal och balettlektioner kom vi till den första showen, höstshowen, och som vi frågade om vilka färger som personifierade showen? kanske black and white, Michael vs Madonna, och jäklar vilken show vi rev av!! Familjen helt plötsligt upp! vi knöt starkare band än någonsin. vi körde vidare :) efter att vi rockat röven av både förra året och 10års gamla m1or så var det dags för jullov, vi grät en skvätt och jag blev nominerad som kamerakåt, något jag inte håller med om. Markus visade All ya singel ladies och Oscar och the new guy rockade röven på bas. for till London med några fantastiska m1or där vi var konstant fulla och shoppade! där blev vi också en liten familj, mamma och pappa, tvillingarna x två (de yngre jobbiga och de äldre fjortisarna, Dior och Burberry (läs ikea) sen hade vi en moster och den lillebrorn och massa andra härliga släktband. vi for tillbaka till Bjärnum och började med vårshow, vi var gnälliga och ingen fick riktigt som vi ville. men tillslut slutade det ju riktigt riktigt bra. det blev helt enkelt en fantastisk resa ( wow, hur gammal är inte den nu...?) här är några favoritmoments : jag och Lina däckar i one day more, helvetiska ombytet mellan what you dont know about women till come on in from the outside till story of my life. scen 19...(why god oh why...?) och framför allt skapandet av monstret. sen när vårshowen var över for vi till auditontider, vi roadtrippade till Göteborg och ett skämt om arga mullvadar kom till. sen sökte nya m1or till vår skola och vi fick inse hur mycket vi älskar den där hålan. sista veckan var delat vemod, lyckligaste perioden i mitt liv men jag ville inte lämna det. sista veckan hade vi en fantastisk sista konsär och pippi rev av "gott bevar", karl en fantastisk låt till sin kvinna och Anna körde en fantastisk låt "lova att ni aldrig glömmer bort mig, lova att ni aldrig glömmer bort mig, lova att ni aldrig glömmer bort mig. jag glömmer aldrig er!" sen får vi inte glömma Emelie och the new guy som körde Family ur dream girls, mer passande låt får man leta efter.

vad jag vill säga är att jag älskar er.

något så sanslöst.

Familjen <3